Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand. Jes 41: 10

 

Nu kommer jag bli jobbig, men jag tror jag är rätt på det. Ni får ta det som ni vill, jag är varken fanatisk eller nåt annat, känner bara att jag måste säga detta...

Det slår ngt fruktansvärt i Kristi kropp idag, jag har själv märkt av det våldsamt de senaste veckorna, både fysiskt och mentalt. Men efter smällen igår så resignerade jag inför Gud och sa att "Nu släpper jag allt till dig, du får ta hand om det"... Och för första gången (tror jag) bara släppte jag ALLT och det var nästan som ett fysiskt ok som bara föll av mig... Något så otroligt vilken frid jag fick!

Sedan har han fortsatt fylla på och det kommer att slå igen, men vet ni?

Jag har frid med Gud, panga på… ;)

   Nu till det jag ville ha sagt: Jesus kommer snart, har ni inte tagit emot honom eller gjort upp med Gud om allt - vänta inte längre! Det är såå kort om tid och Gud ÄLSKAR er, han vill ha hem er allihop till sig i himmelen... Som troende har vi två vapen som slår allt: bön och bibeln… Krafter som inte används i det mått de skulle kunna och det måste ändras!

   Det är våldsamt lätt att fastna i allt vad världsligt heter, i min värld är det mattrasor i hela huvudet (har så mycket mattrasor snart att jag kan gödsla med dom, ändå ökar det på något mysko vis), men jag kanske aldrig hinner använda dom, men då har jag kanske hjälpt någon ANNAN med sådant så slipper dom klippa själva…visst är jag SNÄLL?
   Gubben blir skogstokig på allt mitt klippande…å andra sidan blir jag knäpp på alla hans skruvar och muttrar i all oändlighet och i alla storlekar ”Kan va bra att ha”…

   Ja, för att återgå till ämnet att fastna i saker…

   Vi måste alla ta ett beslut och stå fast vid det, vad VILL vi med vår tro?

Gör vi det vi vill? Vad vill GUD att vi gör?

   Det finns inget generellt svar på de frågorna, var och en av oss har egna svar som bara gäller för oss själva, men vi måste ta reda på svaret om vi inte redan vet det…jag är inte helt säker själv, men jag tänker försöka sluta tänka så mycket om vad eller hur eller det klassiska ”Vad händer om jag…?” och kasta mig ut på mitt eget lilla sätt… Har inte folk lärt sig vid det här laget hur jag är funtad så blir det…intressant… Fniss, gummor och gubbar i stugorna, huka eri bänkarna , för nu laddar hon om!:D

   Livet kastar en massa saker emot oss, på gott och ont, glädje och sorg…Men saken är den att, han som har all makt är MED oss, han BÄR när våra ben inte orkar mer… Vi har ALLT att tacka för, tacka för prövningarna – de ger oss styrka när vi gått igenom dom…Tacka för sjukdomar – genom dom kan HAN bli synlig i våra liv…

   Tacka för allt, allt, allt…det är en sådan välsignelse i att TACKA Gud för allt, oavsett vad det är… Han finns alltid vid vår sida, upplyser, ber, bär, beskyddar, tillrättavisar…vilken oerhörd KRAFT vi har tillgänglig för oss, var och en, för vart och ett enskilt behov…

   Tiden är kortare än någonsin innan Kristus är tillbaka… ”Det har dom sagt i alla tider…”, ja, men en dag ÄR dagen här, ingen vet när, inte ens Jesus vet, men om vi inte är beredda den dagen…då är det för sent… JAG vågar inte ta chansen att bli tagen på sängen…

   Men om den dagen eller stunden vet ingen något, inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern. Matt 24:36

   Ta hand om er, ta hand om varandra, låt oss hjälpas åt att ta hand om våra medmänniskor, de som fallit av vägen, de som inte ens funnit vägen… Vi behöver alla varandra i dessa tider, Gud välsigne er!

Lillemor

 

 

 

 

 

 

 

 

  

Gåvorna

   Gud har givit oss många saker, frihet, kärlek, ansvar, glädje… Vi har fått så mycket och givit tillbaka så lite att det är skamligt.

   Han har även givit var och en andliga gåvor, alla har fått minst en gåva och vi måste komma ut i våra gåvor NU, tiden hastar och Herren behöver sitt folk på de platser som HAN har förberett för oss. 

   Är du på rätt ställe ? Använder du din gåva ? Vet du vilken gåva du har ?

  

   Vi måste alla ta reda på våra gåvor och börja träna oss i dem, var och en av oss är viktiga i Guds rike. Men som sagt, köttet måste dö och Anden få liv. Hyckleri, falskhet, avund… får inte förekomma i Guds rike, kan inte förekomma i Guds rike.

 ”Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.” (Gal 5: 19-21)

   Så är du varm eller kall ? Har du din gåva klar för dig ? VILL du gå Herrens väg ? Om Kristus skulle komma tillbaka i morgon, är du redo för det ? Vad är det som håller dig fast i världen ?

   Vi har alla guldkalvar i våra liv, saker som fått större utrymme i våra liv än Gud, saker som vi prioriterar framför allt annat och som kedjar oss fast vid denna värld.    

   Vi måste smälta ner dessa kalvar och smida vigselringar av dom, för brudgummen kommer snart, mycket snart. Var redo !!!

   ”Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till. Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta.” (2 Pet 3: 9-12)

Varm eller kall ?

   Hörde en predikan av en australiensisk pastor, Brian Houston, som grep mig. Han talade om likgiltighet utifrån Upp 3: 15 – 16 :

^”Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm. Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun.

   Pastor Houston sade att: ” Vi har fått för oss att likgiltighet är det som ligger mellan varm och kall och därmed bättre än att vara kall. Fel ! Herren säger tydligt att Han önskar att vi skulle vara antingen varma eller kalla, det ljumma spyr han ut.  

   Bättre att vara kall, naturligtvis bäst att vara varm, men om man väljer mellan att vara kall eller ljum, är det bättre att vara kall.  Likgiltighet, ljumhet, är att vara helt i avsaknad av känslor, att vara kall är en känsla, att vara varm är en känsla, att vara ljum är – ingenting !”

   Hur mycket likgiltighet finns det i våra liv ? I våra församlingar ?

   Hur många gånger har du hört något i en predikan eller en profetisk hälsning som du har sa kommenterat med:

 ”Äh ! bara snack ! Det där är då inte från Gud !” . Min vän, jag vill tala om för dig att du är full av religiösa andar och när sanningen träffar så gör det ont, och vad gör man om man bränner sig på handen ? Man rycker tillbaka handen ! I ett sådant här läge, när Gud pekar på något i ditt liv som du inte gjort upp, något som du gjort till din egendom, något som Han vill ta bort då ryggar du och blir antingen ljum och bitter (reagerar med ilska), eller förkrossad och ödmjuk.

   ALLT som sägs i Guds namn måste prövas, inget snack om saken. Men, låt det inte bli en ursäkt för att inte följa Guds maningar. Vår Far i himmelen vill bara gott !!

 ”Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv. Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda, om vi inte ger upp. Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.” (Gal 6: 8-10)

   Vi måste släppa våra själviska liv och rikta blicken på Kristus. Vi måste leva i kärlek till varandra, det är det vi är kallade till, det är det budet som Kristus gav oss att leva efter.

 ”Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.” (Gal 6: 2)

EN Gud, en tro, ett dop del 2

   Det är hög tid att vi gör vårt val, vilken väg vi vill gå, den mänskliga, svaga eller Guds, den starka och eviga. Vi har gjort oss själva till gudar i mångt och mycket, litar mer på vår egen förmåga än på den som gav oss liv och gåvor för evigt bruk. Bara en av dessa vägar bär till evigheten, gissa vilken ?

   Den flathet som råder inom församlingarna idag är…obeskrivlig. Omvärlden säger: Bibeln är bara en bok bland andra… församlingen säger: men så kan man väl inte säga ! Aktion : noll !

   Omvärlden säger: klart att även homosexuella måste få visa sin kärlek och gifta sig i kyrkan !

   Församlingen säger: så kan man väl inte göra ! aktion: noll !

   Omvärlden säger: acceptera det vi säger eller dö !

   Församlingen säger: kan vi inte prata om det ?  aktion: noll

   Församlingen (Guds kropp) idag håller på att kompromissa bort sig själv. Vi klagar på att allt är så tungt och jobbigt, inget händer i församlingarna… så konstigt då ! Skär man huvudet av kroppen så dör den !! Kanske springer den omkring som en halshuggen höna en stund av ren vana, men till slut så faller allt till marken.

   När vi valde bort Gud ur församlingen och valde att gå världens väg för att vinna ekonomi och gott anseende, så klippte vi huvudet av oss själva. Och vem klagar vi på ? Gud (huvudet) som inget ont gjort.

   Jag har sett församlingsledare som gjort stora satsningar och sedan undrat över varför det inte blev mer av det efteråt.  

   Församlingsledare som hållit stenhårt på sin linje och inte lyssnat på vare sig Gud eller menighet och varit förvånad över varför framgången uteblivit.  

   Församlingsledare som låst sig i att ekonomin måste gå ihop och gör allt för att det ska bli så… Det finns alla kategorier och ingen lyssnar på någon annan än sig själv, möjligen på vad världen kan erbjuda… men var får Gud plats ?

   Var finns de Gudsmän och kvinnor som Gud kallat till krigare ? Herren behöver sitt folk, sin armé och vi har inte mycket tid kvar att förbereda oss på. Vill vi leva eller dö ?

   Är vi villiga att lägga ner allt vårt eget och gå i Gud ? Vågar vi lita på att Gud vet vad Han gör ?

   Jag säger inte att vi ska lägga ner församlingarna, men är det inte hög tid att vi lär oss samarbeta med Kristus i centrum ? Alla regler som vi satt upp på vad som räknas som kristen tro är mänskliga påfund.

   Herren sa inte: skapa olika samfund med olika inriktningar…eller gjorde Han det ?

 ”Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv, då handlar ni rätt. Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare. Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.”  (Jak 2: 8-10)

  ”Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.  Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.” 

                                                                                                                    (Gal 5: 14-15)

  ”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.   

   Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” (Matt 22: 36-40)

   Kan det bli tydligare ?

 ”Akta er för att utföra goda gärningar för att människor skall se er. Då får ni ingen lön hos er Fader i himlen.” (Matt 6: 1)

   Vet inte hur jag ska kunna förklara för er så att ni förstår hur kort vår tid är… det blir bara tydligare och tydligare för varje dag. SER NI INTE ?!!

EN Gud, en tro, ett dop del 1

 ”Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla ”. (Ef 4: 2-6)

 ”Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek. Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? ”  (Gal 5: 6-7)

   Jag har ibland hört av andra troende att de ”inte kan förstå hur människor inte kan tro på Gud”… Vilken Guds syn har vi som troende visat omvärlden ? Vi har klart och tydligt visat att Gud är en splittringens Gud, en Gud som lagt en massa olika församlingar överallt för att vi ska strida sinsemellan… En Gud som är en förändringens Gud…

   Den Gud jag älskar och tror på är enighetens Gud, en församlings (kropps) Gud, en fridens Gud, en oföränderlig Gud…Det Han sagt har Han sagt punkt slut ! Vi kan hålla på och ändra i Hans ord hur mycket vi vill… det är ändringar som vi gör för att legalisera våra egna tankar och åsikter, men det ändrar INTE GUDS ORD OCH VILJA !

   Han har inte skapat syndare, han har skapat barn med en egen vilja med en förhoppning om att vi ska välja det rätta och visa Honom den kärlek och respekt Han förtjänar, som vilken Far som helst egentligen som gjort allt gott för sitt barn.

   Vi har fått en fri vilja och den väg vi väljer är våra val, Gud tvingar ingen till något. ”Omständigheterna gjorde att…” Ingen tvingade dig ! Omständigheter är omständigheter, men valet är ditt hur du tar dig ut ur omständigheterna, sedan kan vi skylla på precis vad som helst, det blir bara ursäkter i alla fall för valet vi gjorde var vårt och ingen annans.

  Ibland lever vi som under pistolhot… fångade av oss själva, gnällande på en Gud som inte lyssnar. Problemet är bara att Gud hör allt, allt ! Det är vi som inte lyssnar på Gud. Vi blir så upptagna av oss själva och våra problem att problemen blir större än livet självt. Ingenting i Guds skapelse är så bra på att bygga hönor av fjädrar som en människa. En del hönor blir så stora att de blir skyhöga monster. 

   Men skulle du få kraft att peta på den hönan med en vass nål så skulle all tomluft bara flyga ur den och ner skulle fjädern falla.

   Den här attityden finns inte bara hos enskilda personer, den har krupit djupt in i våra församlingar också. ”Det går inte… Det finns inte pengar till det… Det hade varit roligt att få göra detta men vad händer om… Vi försökte en gång förut, det gav inget så varför…” Guds folk har fler ursäkter för att inte lyda Guds maningar än det finns vattendroppar i sjön !

   Är inte Gud större än allt annat ? Kan inte Han som skapat allt ta hand om allt ?

  ”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 

   Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de?  Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?  Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte.  Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem.    

   Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!  Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med?  Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta.   

     Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.  Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. 

   Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.”                                                                                                                      (Matt 6: 24-34)

Församlingen del 2

  

 Till er som fortfarande anser att jag är helt ute och cyklar har jag ett ord från Hesekiel som brunnit som en eld inom mig de senaste dagarna :

 ”Genom era lögner har ni gjort den rättfärdige modlös, honom som jag inte vill bedröva, men ni har styrkt den ogudaktige så att han inte vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv.”   (Hes 13: 22)

   Genom att backa på Guds ord, kompromissa med Guds ord, leka med Guds ord,  förvränga Guds ord drar vi fördömelse över oss själva. Det handlar inte om att ha rätt eller fel, det handlar om att tro på Guds ord eller inte. Det handlar om var vi står i vår relation med den levande Guden.

  

   Vi har valt att sätta människan i centrum för våra troshandlingar. ”Ja, och vad är det för fel med det då?” Felet med det är att Gud puttas i diket och ingen hjälper Honom upp. Vi knuffar undan Honom och sätter Jansson på tronen ett tag. När vi gullat ett tag med Jansson så plockar vi dit Karlsson i stället, allt för att vinna något av världens respekt och kanske t om lite pengar på kuppen. Hur länge håller en sådan lösning ?

   Hyckleri och fariséeiskt beteende är ett hån i ansiktet på Skaparen. Han gav ALLT för oss och hur tackar vi för den oändliga nåd och kärlek Han visat oss ? Genom att spotta på Hans ord !

   Vad vill vi med vår så kallade tro ? Vill vi tro på en allsmäktig Gud som bara vill väl eller vill vi hellre satsa på världens nycker och dårskaper ?

   Vi kan översätta Bibeln hur många gånger som helst för att den ska passa alla men… det är Guds ord vi leker med. Han som skapade jorden och allt som därpå är…Jag känner Hans sorg och ilska, och jag förstår Honom. Ni som är föräldrar, gör ni inte allt ni kan för att era barn ska ha det så bra som det bara går den tid de är här på jorden ? Ni vill dom bara väl eller hur ? När era barn spottar er i ansiktet och kallar er för mossiga gamla stofiler som inte fattar något, när de visar ett tydligt förakt för allt ni gjort för dem… hur känns det då ?

   Guds barn är inget annat än egensinniga femåringar… är det inte dags att växa upp nu ? Vi har inte tid med sandlåde lekar längre, vi har inte tid med den sandlåde politik som även krupit in i våra församlingar… ” Korskyrkan har en ungdoms satsning… det måste vi ha också…” ”Titta, de har byggt ny kyrka !! Va orättvist !! Vi vill också ha en ny kyrka !”… Jag blir så trött….

 ”Det kulturella krig som pågår i samhället idag riktar in sig på Bibeln och Guds heliga Ord. Under ganska många årtionden har Församlingen backat och bockat och hoppats att få vara ifred i sin egen lilla värld. Man har inte sett vad som sker ute i samhället med utvecklingen bort från Gud. Man har istället gått in för att med stor hjärtlöshet bekämpa varandra och slagits med lärosatser och strävat efter renlärighet. Var står det i Skriften att Gud skulle vara mer benägen att välsigna en grupp renläriga och präktiga personer än de som inser att de är maktlösa och ropar till Gud i förtvivlan över den rådande utvecklingen?

  Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är

viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra.

Matt 23:23

   Om präktighet och förträfflighet går före barmhärtighet mot medmänniskan och trohet mot Guds Ord, då drar sig Herren tillbaka. Andens kraft försvinner och förkunnelsen blir utslätad och tillrättalagd för alla som vill sova gott.

   Så har vi hamnat i den märkliga situationen att trons försvarare har blivit trons nedrivare. De ledare som borde vara förebilder på barrikaderna har blivit svikare.

   Bibelkommissionen anser t.ex. inte att Bibeln är en helig Skrift utan en skrift bland många, full av många legender. Man sviker Bibelns eget vittnesbörd och förnekar den ena sanningen efter den andra.

…

   Är det då så förskräckligt märkvärdigt att Herrens Härlighet drar sig tillbaka från Sverige?

Samhällets krav styr församlingen

   När inte Församlingen längre har Guds Ord som rättesnöre kommer samhället med sina krav och dikterar vad församlingen skall tro och omfatta.

   Tidigt i våras kallade homo ombudsmannen Hans Ytterberg samfundsledare till samtal om homosexuella prästers och pastorers rätt till anställning i kyrkor och församlingar. Ytterberg upplyste de närvarande grötmyndigt och hotfullt att om inte församlingarna tillåter att präster och pastorer, som lever i ett aktivt homosexuellt förhållande, får anställning i kyrkorna skulle han minsann se till att statsbidragen till församlingarna stoppas! Och den ene efter den andre, med något enstaka undantag, viker sig för samhällets intrång när man istället borde sätta gränser.

   Men man behöver bidragen till sitt arbete!

   Så blir den vilsna församlingen med dess vilsna ledare uppslukad av kulturens och samhällets värderingar.

   Herren har kallat församlingen att omvandla samhället med evangelium genom att dess medborgare blir lärjungar.

   Församlingens rätta position är inte att vara samhällets herre eller tjänare utan dess samvete och församlingens medlemmar att vara själavinnare!”©

   Instämmer helt !! Vi måste ha bättre koll på vad vi sysslar med egentligen. VAD gör vi i församlingen ? VARFÖR gör vi det ? För VEM gör vi det ? VAR är vårt hjärta egentligen ?

---

© Sten Åke Bredmar tidningen Bed 2003 okt    www.bed.nu

Församlingen del 1

  

   Församlingarna i dag har i sanning fastnat i världen, fastnat i avundsjuka, pengabegär och högmod. Har vi framgång i våra församlingar idag ? Vad är det centrala i vårt församlingsliv ? Och säg nu inte Jesus och Gud för då ljuger ni ! Visa mig den församling som har Gud i centrum i Sverige idag. Vi satsar på än det ena än det andra. Den dag då vi kan lägga  allt vårt teologiska struntprat åt sidan och i våra hjärtan få den kärlek till vår nästa som vi ska ha, utan att hamna i dispyt om vuxendopets vara eller icke vara, eller vad det nu kan vara som skiljer oss från varandra i församlingarna, när vi kan arbeta för ett och samma mål utifrån samma hjärta, då får vi väckelse i omätbara  mått.

   Den bild jag har inom mig är församlingsbyggnader som får ha öppet nästan dygnet runt för undervisning, förbön och samtal för alla nyfrälsta och för alla som varit borta från Gud. Det är en levande bild för mig, något som kan bli verklighet, det är vi som står i vägen för det.

   Vi måste sätta Gud på tronen i våra församlingar igen, låt Honom vara det centrala i våra liv, både enskilt och församlings mässigt. Vad är viktigast ? Att ha rätt teologiskt, eller att vara rätt i Gud ?

   ”Enade vi stå, söndrade vi falla”. Det ligger mycket i det. Vi har bundit ris på egen rygg när vi valde att sluta lyssna på Guds vilja fullt ut. Varje gång som Gud vill bränna bort det riset så gnäller vi… åh, vi är ett gnällande släkte !!

   Med Gud i centrum och med Jesus som härförare kan vi inte gå fel. När vi går våra egna vägar så kan vi inte komma rätt.

   Vi är så självgoda många gånger i oss själva, i vår så kallade tro… När vi inte får väckelse så blir vi förvånade och undrar varför… när vi åker på bakslag efter bakslag och församlingarna blir mindre och mindre undrar vi varför… Det är hög tid att vi aktiverar alla hjärnceller som vi sänt iväg på semester på obestämd tid… VARFÖR får vi ingen framgång ?

   Tja, vi kan ju börja med nummer ett: kompromisser med Guds ord. Nu tar jag steget fullt ut på farlig mark men jag gör det i Jesu namn !

   Vad är det alla diskuterar just nu i kyrkor, samfund, troende och icke troende ?

   Tja, t ex huruvida man ska eller inte ska viga homosexuella i kyrkan… Vad säger Bibeln ?

   Får man vara så dum att man får fråga exakt var i Bibeln det står att ”man må gifta sig med man och kvinna må gifta sig med kvinna ”?

  

  ^”Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling.

De skall straffas med döden. De bär på blodskuld”  (3 Mos 20: 13)

^” Du skall inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.”  (3 Mos 18: 22)

   ”Jaja, men det var ju på Gamla Testamentets tid…det är andra tider nu… kärlek är kärlek…

”Ok, då tar vi en titt i Nya Testamentet…

  ^”De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.

   Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen.” (Rom 18: 25- 28)

  ^”Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.”  (1 Kor 6 : 9- 10)

   Bättre ? Skulle inte tro det… Tro mig, jag är inte ute efter att hänga homosexuella… Gud älskar dom med, Gud älskar alla sina barn och vi ska älska alla vi med. MEN Gud accepterar inte syndigt uppförande, det spelar ingen roll vilken synd det än är, synd kan inte finnas i himmelen, synd kan inte finnas i Guds närhet. Jag ställer mig helt på Guds ord på detta område och på alla andra områden, säger bara det jag känner i min ande att jag ska.